Typ av killar jag faller för.
Hanarna jag faller för är så förbaskat jäkla snälla. Jag är verkligen ingen som faller för bad guys. Snäll är ju typ världens bästa egenskap.
Sen kan vilken slags talang som helst imponera på mig. Allt ifrån att sätta ihop ett kärnvapen till att få in flest makaroner i näsan.
Är man duktig på något så passar man i min bok. (dock ska det ju gå hand i hand med att man är snäll. Man kan alltså inte vara bäst i världen på att t.ex döda)
Ofta kommer killarna uppifrån. Det kan vara Dalarna eller Hälsingland eller Norrbotten. Brunt hår och något "pojkig" kropp (smal men inte övertränad)
Ofta, hur gärna jag än skulle säga motsatsen, så är dom ett eller ett par år yngre än jag. Och det har hänt flera gånger att dom har tvillingsyskon.
Stilen. Det är nog det viktigaste av allt. Åt helvete med att man måste vara naturligt snygg, sånt skiter jag i. Men har man gjort det bästa av situationen (enligt mitt tycke) så går det galant. Musiksmaken speglas ju ofta i stilen och vad man lyssnar på kan ju säga i princip allt om en annan människa.
Sen gillar jag killar som syns. Som man lägger märke till. Inte den gapigaste eller den som lever mest fan. Men den som sticker ut. Som ser till att han syns utan att leva fan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar