Grinig

Gud jäklar, vad är det om? Mitt humör har varit cp hela veckan. Vill inte göra ett piss efter jobbet. Jag har iaf gått o tränat som jag ska, (skulle man inte bli gladare av träning förresten?) Och hälsat på mamma. Det är det enda jag känner för.

Annars somnar jag innan halv tio, vaknar vid sex och är på dåligt humör.
Ett tag trodde jag det var träningsvärk i nedre magmuskler som påminde om ångest, men så är det ju inte det förstår väl vem som helst.



Det är såhär fint utanför mitt kontorsfönster och ändå vill jag bara lägga mig ner och stortjuta. Eller gräva ner mig i indesign.

Kan det vara någon form av separationsångest från en strålande helg? Brukar bli lite nere efter roliga saker, men såhär illa brukar det inte vara.

Då är det ju inte värt att ha kul.

Det är ju vår. Jag borde vara glad. Jag vill vara glad!