Onsdag kväll.

Nu ska jag alldeles snart sova. Carro ligger ute i soffan och inte ens en kilometer bort ligger mamma och sover.
Ett tag tvivlade jag på att jag skulle vara så nära henne igen. Det får en att vakna till, sånt här. Och den vetskapen är jävligt viktig.

Fast viktigast av allt är att hon ligger och sover, knappt en kilometer bort.
Fina, fina mamma. Fina, fina syster. Fina, fina pappa och fina, fina ni.
Underbara jävla människor.



Tulpaner som väntade hemma hos mamma när hon kom hem. Fina blommor di där tulpanera.

Nu ska jag sova som tidigare nämnt. Jag har fin träningsvärk i kroppen, gillar känslan.
Och så är jag varm i hjärtat, den känslan gillar jag ännu mer.

Det blev lax, broccoli, lök och keso-paj förresten. Den blev god, tror jag. Smaken är sådär eftersom jag är helt jäkla söndertäppt överallt. Jag trodde förkylningen skulle försvinna men vips, så fick den en nytändning och täppte igen näsan.

Näe, fan heller, nu räcker det.

Puss på er! God natt!